Hets.

Korea kom och gick i ett nafs. Tokvärme, strandhäng, kilovis med kött och lite shopping senare är jag hemma i mitt sömniga, sömniga Ueda igen och fattade nog inte riktigt vad som hände. Jag klev av och på flyg, tåg, bussar och människor och upplevelser kom och gick. Att resa är fantastiskt säger de som vet men jag vette tusan om jag håller med om det. Det fantastiska ligger i att träffa människor, knappast i att tyda avgångstider, spårnummer och tunnelbanelinjer på främmande språk. Att ta sig till och från flygplatser, leva i en resväska och byta underkläder var tredje dag för att man slutat bry sig i den ovana, 40-gradiga hettan, är helt rätt och slätt inte så jäkla roligt. Att resa är inte bekvämt, hur mycket pengar man än har att lägga på bekväma flygstolar och fräscha hotell.


Men Korea, det är en annan värld i jämförelse med Japan. Koreaner är långa, stolta, högljudda, tar för sig. Skiter i om du inte pratar deras språk, de skäller ut dig och skyndar på dig ändå. Fritt fram att skälla tillbaka på vilket språk du vill, och vips så har du gjort av med lite överskottsenergi på köpet! Vädret är hett, maten är het, människorna lika så. 
Vid första mötet är man bästa kompisar direkt. Tjejerna håller handen när de går på stan ihop, sover bokstavligen på varandra i tunnelbanevagnen en sen kväll. På restauranger och matställen beställer man in mat i portioner för minst två personer. I Korea är man alltid två eller fler i vilket sammanhang som helst. Ensam är svag och i det tillståndet får man konstiga blickar var man än går, att alltid tillhöra en grupp är en självklarhet. Alla är alltid välkomna, ju fler desto bättre, det går alltid att göra plats. Man tar hand om varandra, betalar för den som inte har pengar just då, tar följe till tunnelbanestationen även om man egentligen ska åt andra hållet, kompromissar obönhörligen om allt. Var man ska gå, vad man ska göra där, hur länge, allas åsikter hörs. 


Jag har inte riktigt smält upplevelsen än, kanske skriver mer vid senare tillfälle. 


35 plusgrader i Ueda och jag sover inte om nätterna, tär på psyket vill jag lova!