Mitt ständiga framtidsprojekt är att förvandlas till Den där snygga tjejen. Projektets deadline brukar ligga sisådär två-tre månader in i framtiden, då diverse utseendemässiga förändringar ska ha genomförts. Nya kläder ska provas ut, skor med klack ska inhandlas och bemästras, håret ska bli längre, stylas dagligen ihop med oansträngt smink och personliga accessoarer. En "egen stil" ska ta sin form och jag ska ge sken av att vara en utpräglat vuxen, sofistikerad och ansvarstagande person med smak för stil. Den där avslappnat snygga tjejen som syns på mingelfoton och skriver för skärpta nättidningar, hon ska jag bli!
Jag flyter omkring mellan olika butiker, bland massproducerade, skira blusar och spets-leggings. Bläddrar bland plaggen, tycker allt är fult och opraktiskt. Provar skor med klack. De gör ont att balansera i och visst ser det lite ut som att klacken ska trilla av vid ett eventuellt snedtramp. Den där snygga tjejen trampar aldrig snett. Jag fastnar åter igen i hörnet av butiken med alla basics; svart och grå jersey i 100% bomull med bekväm, stilren passform. Jag känner på kvalitén, klämmer och drar lite för att kolla stretchen i tyget. Njuter av tanken att ha det på mig och bara vara bekväm. Nej just det, elegant är det jag strävar efter. Jag måste påminna mig själv om att jag ínte är där för att skaffa ytterligare ett basplagg. Slår bort tanken om bekvämlighet. Den där snygga tjejen kan vara bekväm i vad som helst, tycker säkert att 70% viscose 30% polyester är jätteskönt att spatsera omkring i, rör sig helt obehindrat och oroar sig inte för svettfläckar eller vinstänk. Den där snygga tjejen lägger en klanderfri, osynlig make up, från halsgropen till hårfästet, på några sekunder. Hon störs inte av tjugotretusen armband och ringar som klämmer och slänger runt händer och armar. De är ju accessoarerna som definierar! Hon tar säkert inte av dem ens när hon ska sova, vaknar sen och hoppar direkt i pumpsen.
Trots otaliga försök har projekt knappt lämnat tankestadiet. Shopping i alla dess former; butiker och näthandeln, modebloggar, plaggens kvalité i förhållande till pris och uppenbara opraktiskhet gör mig trött och oinspirerad. Allt känns inte bara fult, det känns onödigt, som att göra livet mer komplicerat än det behöver vara. Svaja omkring på skyhöga klackar i en outfit som stramar, kramar och klämmer. Smink som kletar, trillar av allt eftersom dagen går om man inte håller efter, och alla dessa jävla armband som fastnar i strumpbyxor och gör revor i blusar. Opraktiskt, obekvämt; jag kommer alltid till samma slutsats.
Är det kanske dags att göra slut med drömmen om att bli Den där snygga tjejen? Kanske dags att en gång för alla inse att jag känner mig snyggast när jag är bekväm och bekvämlighet för mig stavas svart bomullstrikå och lågskor. Den där snygga tjejen kanske redan finns där och behöver inte alls förändras, bättras på eller stylas.
helt rätt!
ReplyDelete